| Chapter 66 |
|
För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder; |
|
lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris. |
|
Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet. |
|
Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. Sela. |
|
Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn. |
|
Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom. |
|
Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. Sela. |
|
Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt; |
|
ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla. |
|
Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras; |
|
du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg; |
|
du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss. |
|
Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig, |
|
dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd. |
|
Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. Sela. |
|
Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ. |
|
Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga. |
|
Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig. |
|
Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop. |
|
Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd! |